Övningstexter för högläsning

Efter regnet gick Mina till den lilla trädgården bakom huset. Vattnet glänste på bladen och stigen var mjuk under skorna. Hon hade tänkt plocka tomater, men frukterna var fortfarande gröna. I stället bestämde hon sig för att göra i ordning odlingsbädden före nästa regnskur.

Vid staketet hittade hon en växtskylt av trä i leran. Texten hade nästan försvunnit. Mina torkade av skylten med ärmen, men kunde bara läsa den första bokstaven. Hon lade den bredvid en tom blomkruka och kontrollerade de andra skyltarna. Två till satt löst.

Hennes granne Sam kom genom grinden med en liten väska. I den fanns en penna, lite snöre och tre rena träbitar. De gjorde nya skyltar tillsammans. Mina skrev växternas namn medan Sam band varje skylt vid en kort pinne. De lämnade tillräckligt med plats runt stjälkarna för att nå jorden utan att trampa på växterna.

När de var klara började molnen skingras. Mina lade de gamla skyltarna på en hylla för att torka. Sam borstade jorden från händerna och tittade på deras arbete. Det fanns inga mogna tomater att ta med hem den dagen, men trädgården var redo för ett nytt besök. Mina stängde grinden försiktigt och lade pennan i fickan.

På lördagskvällen tog Leo med sig en anteckningsbok och en vikt stjärnkarta till kullen nära sitt hem. Hans syster Nora hade med sig en filt och en liten lampa. De ville rita det de såg ovanför byn, men himlen var fortfarande för ljus när de kom fram.

De bredde ut filten på en torr gräsfläck och öppnade kartan. Nora höll i ett hörn medan Leo lade en sten på det andra. En vindpust lyfte papperet mellan deras händer. De skrattade, flyttade närmare varandra och väntade medan ljusen tändes där nere.

Efter en stund upptäckte Leo en ljus punkt ovanför träden. Han ritade en prick i sin bok och markerade var träden stod under den. Nora hittade ytterligare två punkter längre till vänster. Ingen av dem var säker på hur kartans former stämde med himlen, så de gjorde den första teckningen enkel.

Ett tunt moln gled över himlen och dolde en av punkterna. Leo lät märket stå kvar på sidan i stället för att sudda ut det. När molnet passerat syntes ljuset igen. Innan de gick hem skrev de datumet och ritade en skiss av kullen. De bestämde sig för att ta med boken nästa gång och jämföra de två teckningarna.